Jag skulle inte kunna leva utan den där blicken som får mig ur balans.

Om du lämnade mig nu.
Är hungrig, men mår illa av tanken på mat. Vi ska snart äta ost och kex, men det känns ändå tomt. Kroppen känns tom, jag längtar till den kommande helgen. Jag längtar efter min älskling, jag sitter och lyssnar på min senaste spotifylista. Is this the end. Inte många låtar men det är låtar som jag verkligen kan spela om och om just nu, Miss Li/Lars Winnerbäck och Scary Kids Scaring Kids.

It's almost over and here we are.
Jag leker med armbandet jag fick av älsk i födelsedagspresent, mina tankar är bara på honom. Vill träffa en massa vänner, få min hjärna att bara sluta tänka!

We'll die inside this salted earth together.
Det gör ont i bröstet, som om någon trycker för att komma ut. Är det mitt hjärta som kanske vill säga slut?
Jag tänker och tänker, stjärnorna de blänker. Det är en tryckande känsla, det är något jag inte kan pensla..
Som sagt, jag tänker. Jag skriver, men trycket försvinner inte riktigt just nu.

Is this the end of us?
Om jag verkligen behövde dig, skulle du komma till mig?
Om jag sträckte mig efter din hand, skulle du dra bort den eller få låta mig ta den?
Om jag steg in i din famn, skulle du backa eller hålla om mig hårt?
Om jag grät, skulle du se bort eller torka bort dem med din hand?

Kommentera inlägget här :